Cecilia skrev till mig igår för att berätta något fint. Kommer ni ihåg att jag skrev ett inlägg om Narnia för några år sedan? Det var när vi var mitt uppe i vår barnlöshetsutredning och jag hade precis spolat äggledarna *brrr*. Något senare pratade Matilda om just det inlägget i serien "Drömmen om ett barn" som gick på tv3 vilket var jättefint att höra! Nu berättar Cecilia att det har startats en Musikhjälpeninsamling som heter "Narniagrannar" vilket refererar till just det jag skrev om barnlöshet 2011. Så fint att få höra att något jag skrivit gjort avtryck hos någon!

I övrigt så är Musikhjälpen en otroligt bra kanal för att hjälpa utsatta och iår går de insamlade pengarna till att stoppa spridningen av HIV. Ni som vill och kan, leta gärna upp insamlingsbössan "Narniagrannar" och skänk en slant till något bra och viktigt.

Kroppen och magen då: Nu börjar krämporna komma både smygande och plötsligt... de där som ska göra mig trött på graviditeten och redo för förlossningen. De funkar till viss del, för trött är jag, men redo är jag verkligen inte.

Hade jag fått frågan för någon vecka sedan hade jag svarat att jag inte hade några krämpor alls. Nu känner jag av en hel del. Jag har fått ilningar i höfterna och längst ena benet när jag går. Det är ett väldigt tryck i magen och ibland är det obekvämt bara att stå och gå. Det känns som om barnet ska trycka sig ut genom huden ovanför naveln. Svanken värker och sitter jag på något annat sätt än rakt upp och ner börjar jag bli yr och må illa på en gång. Detsamma händer om jag är för hungrig, mätt eller om det är för varmt i rummet.

Brösten gör mycket ondare nu och jag har ont i huvudet rätt ofta. Har sådana problem att komma upp på morgonen att E nästan måste sparka mig ur sängen. Blir aldrig pigg heller och har därför svårt med koncentrationen. Bäbisen trycker på höger revben hela tiden så att det ilar.

Jag får sendrag i fötterna och vaderna hela tiden och nästan bara av att tänka på sendrag så känner jag att tårna börjar liksom rulla ihop sig :)

Igår hämtade jag A-V från dagis och åkte direkt hem till badkaret. Det skulle bli så skönt att ligga där ett tag! men redan efter någon minut känner jag att jag börjar må konstigt. Blir jätteyr och skakig och på dåligt humör. Inser att jag måste ta mig upp och fort sätta i mig något att äta. Drog ur proppen och stapplade bort till köket där jag ryckte åt mig det första bästa - eller bästa var väl att ta i... trasigt pepparkakshus med mycket smör på... blev det. Och mjölk. Och två hårdbrödmackor. Och ännu mer mjölk. Mycket mjölk. Det går åt säkert 2 liter i veckan bara på mitt okynnesdrickande utöver allt annat kallt jag sätter i mig.

Jag kunde nästan inte smöra mackan, så mycket skakade mina händer. Med en sista kraftansträngning fick jag upp A-V ur badet och la henne på skötbordet. Hon började bråka lite men insåg snabbt att det inte var läge. Jag förklarade med "mamma är gravid och då mår man inte alltid så bra, nu måste du vara snäll med mig" och fick pussar och kramar som svar <3.

Vi sprang och wobblade in till soffan i vardagsrummet och där blev jag liggande en timme tills E kom hem. Blev faktiskt lite förvånad över hur himla påverkad jag blivit av hungern/blodsockerfallet/järnbristen, vad det nu berodde på. Kommer ihåg att jag blev såhär någon gång när jag väntade A-V men inte att det kändes som om jag skulle försvinna bort i huvudet vilken sekund som helst. Skönt med helg snart!