Ja tyvärr så har det gått såhär långt. Jag har tagit en "motivationsbild", eller önskebild är väl mer passande, på mig med gravidmage.Till mitt försvar så var det min syster som föreslog det när jag sa att jag inte kan se mig själv som gravid. 

Så jag tog en bild och gick omkring med tygmage ett tag. Det kändes mycket bättre och naturligare än jag trodde att det skulle göra. Det tog emot att plocka ut de ihoptryckta tröjjorna igen, blev faktiskt gråtfärdig. På något sätt kändes det som om det var så, med gravidmage, som jag igentligen ska se ut...platt mage såg helt sjukt ut.

Vad tror ni, är jag sjuk i huvudet? Bilden är iallfall i min telefon så att jag kan kolla på den då och då.

Blev så äcklad, ledsen och arg när jag läste detta inlägg:

http://fundringar.bloggplatsen.se/2010/12/08/4104851-minerad-mark/

E jobbar hela helgen igen så jag är ensam hemma, lämnad åt mitt öde ;)

Dagen har jag fyllt med karate DM som hölls i staden på morgonen. Dumt nog är jag allt för feg för att själv ställa upp, trots att jag vet att jag kan slå alla tjejer som ställde upp. Istället agerade jag fotograf och drack mängder med kaffe på sidlinjen. Dumt att man ska vara så mesig när det gäller.

Inser nu att det är skitsvårt att kunna skriva om sitt liv när man försöker vara anonym... men här är iallafall ett inlägg utan sådant som är jobbigt just nu.