Sista veckan för det här försöket och jag känner redan att min positiva inställning håller på att raseras. Det har börjat kännas lite i magen vilket säkert inte är ett bra tecken. Humöret går upp och ner men mest neråt. Fan att man inte kan hålla uppe hoppet. Varför skulle det inte ha kunnat funka denna gång? Varför är jag alltid så tvärsäker på att det inte lyckats?!

Jag får nästan bita mig i handen för att inte googla på "tidigt gravid hur kändes det" eller "veckan innan bim".

 

Min längtan

18 april 2011 11:32

Vet du fina-bloggvän... jag förstår så väl dina känslor.
Tiden mellan ÄL och BIM är vidrig rent ut sagt. Jag tror stenhårt på att hitta aktiviteter som gör att man mår bra och att tiden går, att man är lite snällare mot sig själv än vanligt.

Tänk på TF´s ord: "vissa märker ingenting och andra känner - vi får se vilken grupp du tillhör"
Jag vet att positiva tillrop inte gör särskilt mycket, men det blir bra mycket trevligare att ta sig igenom den här jobbiga tiden, då man hoppas, letar varenda symptom.
Man kan ändå ingenting göra, ni har gjort allt ni kunnat, nu är det kroppen som får fixa resten.

Spolar ni äggledarna direkt efter detta om detta inte funkar? (vilket jag mer än massor hoppas att det gör för er)

Tänker på dig, ofta!
KRAM!

http://minlangtan.bloggplatsen.se

EVL

18 april 2011 12:51

Ja det är en fruktansvärd tid. Just för att man är så hjälplös. Försöker få tiden att gå men du vet ju att det inte går att tänka på så mycket annat.

Försöker tänka på det men så dyker samma menssymptom som alltid upp och då känns det bara så kört.

Förhoppningsvis får jag spola äggledarna, fick en sån dålig tid (på cd10) så det finns risk att de spolar bort de ägg som börjat växa... tror inte att det kommer att hinnas med eftersom jag fick ta ägglossningssprutan redan på cd13 denna gång.

Tack så mycket! Tänker på dig ofta jag med. Det värmer så mycket att du bryr dig.
Kram!

 

Anna

18 april 2011 12:48

Konstigt att det är så lätt att vara positiv när det gäller andra. Jag tror garanterat att det kommer lyckas för er snart :) Kramar!

http://www.enmammawannabe.bogspot.com

EVL

18 april 2011 12:51

Ja visst är det märkligt. Jag tror benhårt på att ni kommer att lyckas snart ni med! Kramar!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag gick tre dagar över tiden med de andra barnen så jag var nog inställd på att gå över även denna gång. Fastän kroppen testat mig lite då och då i flera veckor innan bf. Jag sa rätt ofta "Nä den här bäbisen kommer att komma tidigare" men bf närmade...

Precis som när jag var höggravid med Elvis så kände jag mig aldrig riktigt färdig med att vara gravid. Jag ville hålla kvar vid tiden så mycket som det bara gick och hade nästan ångest över att det snart skulle vara över. Visst var det jobbigt. Det v...

Jag vaknar till på morgonen av att E ska gå upp. Upptäcker att Elvis ligger vid mina fötter och hans varma små ben trycker sig mot min rygg. Han är 6, snart 7, men kommer ändå alltid in till antingen oss eller A-V under natten. Måste känna någons vär...

Men HEJ! Har gått en hel graviditet snart utan att skriva ner ett jota. Har också haft ångest över det men med två andra barn och en badrumsrenovering som visade sig ta över halva huset så har inte tiden funnits.   Sommaren kom och gick och magen...

Vecka 12 och livet känns lättare att leva. Jag är lite piggare och mår inte lika galet illa hela tiden. När jag ligger ner känner jag livmodern ungefär 5 cm ovanför blygdbenet. När jag är kissnödig på morgonen trycker livmodern upp urinblåsan eller...