minutredning

8 juni 2011 15:17

det låter hemskt att läsa. men vi får tänka positivt.. en dag är det eran tur!
Kram

EVL

9 juni 2011 07:52

Tack vännen.
Kram!

Miss Baglady

8 juni 2011 15:37

vet du, det är inte hela världen. Vi har gjort två och andra ggn fick vi det faktiskt att fungera. Så jag tycker inte du behöver se det som något slutligt. det är ännu ett sätt. inget att oroa sig för. det kommer att gå jättebra.

EVL

9 juni 2011 07:52

Skönt att höra

M

8 juni 2011 15:40

Jag kommer så väl ihåg känslan!! Man trodde aldrig man skulle behöva göra ett IVF, det hände andra...inte oss. Det var en skrämmande tanke att vi skulle behöva hjälp, att vi inte på egen hand kunde "göra" barn. Men man vande sig vid tanken och när man påbörjat det, rullar allt bara på....man accepterar det (eller ja, mer eller mindre...). Ska inte sticka under stolen med att det är påfrestande, men vad går man inte igenom för att få sitt efterlängtade mirakel. Ser jag tillbaks nu är jag ledsen att det behövde gå så långt som till IVF, men så tacksam över att det finns den möjligheten. Vi hade ju "tur" som lyckades på första försöket och jag säger att det var värt varenda minut, om vi får hålla vårt lilla barn i famnen i slutändan.

Förstår att det är en skrämmande tanke. Prata mycket med varandra, skriv upp frågor på ett block som ni kan ställa till läkarna, ta reda på så mycket fakta som möjligt...men tänk inte på detta som slutet, utan som förhoppningsvis början på något väldigt bra :)

Jag håller verkligen alla mina tummar för er!!
Kram

EVL

9 juni 2011 07:54

Ja precis. Skönt att man kan landa i det iaf, att det inte känns så himla skrämmande längre.
Du har rätt, vilken otrolig tur att det finns hjälp att få!

Tack för tipsen, stödet och tummarna vännen!
Kram

Åren går

8 juni 2011 15:52

Åh, vad skönt att läsa att du räknar dagarna nu! Jag tyckte att det skönaste när vi fått en tid var att slippa tvångsligga, även om det var svårt att släppa det helt. Vi gjorde nog inga aktiva försök de sista två månaderna, då slapp man dessutom bli besviken när mensen kom. ;-)
Jag såg också på IVF som ett misslyckande, men tänker nu att det är fantastiskt att möjligheten finns och att jag är glad som lever nu på 2000-talet. Annars hade jag förmodligen aldrig fått barn tillsammans med min man. kram!

EVL

9 juni 2011 07:55

Gud vad skönt att slippa tvångsliggen. Härligt att läsa att det blir bättre. Ja det är sån tur att det finns så mycket hjälp att få!
Kram!

Längtan

8 juni 2011 16:39

Skrattar av igenkännande när jag läser om ert schemalagda sex. Känner igen mig så... Usch vad oromantiskt det var många gånger att ha sex på beställning.

EVL

9 juni 2011 07:55

Ja det är riktigt jobbigt, ibland nästan skrattretande när man ligger där och "måste". Skönt att slippa det snart.
Kram!!

Anna

8 juni 2011 21:51

Förstår tyvärr vad du menar med att det har förstört för er :( Som tur är lättar IVF lite på pressen, vi hade nog aldrig pallat annars.

Kram!

EVL

9 juni 2011 07:56

:( Tråkigt att du också känner så. Skönt att se att IVF lättar på pressen.
Kram!

Orättvisan.

8 juni 2011 22:46

WOW! Ni har fått tid till IVF-möte! GRATTIS! Vet du vad det bästa med IVF är? Att det funkar!
Jag tycker egentligen att ni bara borde skita i pergo och ha en skön sommar istället. Jag minns att det bästa med att få IVF-remissen var att vi kunde sluta ha robot-sex efter schema och börja ha sex bara för att det var kul! Faktum är att sexlivet (och relationen) blev myyycket bättre efter det!

Stor kram! Snart är ni igång!

EVL

9 juni 2011 07:58

Tacktack! Det låter underbart, det där bästa med IVF :)
Ja visst borde vi det men jag tror att det kan bli svårt. Planen är att ta pergo men inte tänka så mycket på det. Tror du det kommer att funka? ;D

Vad kul att se att man kan få sexlivet tillbaka!
:) Stor kram tillbaka

Cecilia summerar

9 juni 2011 08:56

Tänk så olika det kan vara. För oss var IVF starten och inte en känslomässig slutstation. Men med diagnosen manlig infertilitet slapp vi allt detta som ni nu har kämpat er igenom. Jag tänkte just som Orättvisan om den här sommaren. Men ta pergo och inte alls tänka på det är ju en jättebra variant. Risken är att du behöver komplettera pergon med nåt annat preparat bara. Nåt som pausar längtanscentret i hjärnan. Men sånt är nog inte bra för fertiliten. Trots att tankarna kommer finnas med under sommaren så hoppas jag att ni får en kraftsamlingstid med lust och fägring stor!

EVL

9 juni 2011 10:55

Ja verkligen. Men jag kan tänka mig att ni också måste ha gått igenom ett helvete innan ni fick reda på vad som hindrade.

Ska försöka ta pergo utan att tänka så mycket på det, men det kommer att bli svårt. Får försöka sysselsätta oss så mycket det bara går för att få tiden att rinna iväg.
Tack så mycket vännen! Hoppas ni får en härlig sommar ni med och att safarikalaset idag blir lyckat :)
Kram!

Hanna

9 juni 2011 10:16

Känner igen mig så väl! IVF var skräckscenariot... Men i efterhand känns det verkligen inte så. Det var en lättnad att väl vara där. Och även om det var en oerhört påfrestande process, precis som tiden innan, så känns det inte så märkvärdigt faktiskt. Det är bara att göra. Och förhoppningsvis får man ett fantastiskt resultat som helt klart gör det värt det! Lycka till!

EVL

9 juni 2011 10:53

Hej Hanna, vad skönt att se att det bara kändes bättre och bättre. Det känns mer och mer som om man bara flyter med.
Tack så mycket!

amanda

9 juni 2011 12:01

Jag tror ivf kommer förändra erat liv till det positiva, ni kommer få en liten bebis. Du är behandlingsbar, har många fina äggblåsor, det är inte fel på din partners simmare. Ni kommer att lyckas nu. På första, andra eller tredje försöket. Jag tror redan på det första. Kom ihåg att vi stöttar dig genom hela ivf-resan också!

Kram!

EVL

9 juni 2011 12:11

Tack fina vän för dina stöttande ord. Jag kommer att följa er resa också. För er kommer det att lyckas med Puregon. Förhoppningsvis redan nu!
Kram!