Jag har inte tänkt så mycket på förlossningen faktiskt, tills nu. Nu börjar läsa-alla-förlossningsberättelser-som-finns-nerven göra sig påmind. Det är märkligt det där att man glömmer helt hur ont det egentligen gjorde... för när jag låg där kommer jag ihåg att jag tänkte "det här kan jag aldrig göra om". Man tycker ju att man borde blivit lite rädd av upplevelsen också, men än så länge känns det faktiskt bara mysigt med tanken på den stora dagen. Däremot är jag mer rädd för komplikationer denna gång, nu när man vet allt som ska klaffa. Man kan nog vara allt för påläst ändå.

E känner som alltid, att han nästan kissar på sig av nervositet av bara tanken.

Då jag knarkat förlossningsberättelser har jag sett att många väljer att ge storasyskonet en present när h*n träffar sin nyfödda lillasyster eller lillebror för första gången och av en slump snubblade jag in på disneystore.se. Där finns det världens mest klockrena present att ge A-V. En stor Musse Pigg-docka! Man kan dessutom brodera in något under ena foten. Vi tänker oss texten "Storasyster Anna-Vera". Visst kan det bli ett fint minne?

Jag fick det stora nöjet att fota "Inte som vi tänkts" gravidbilder för ett tag sedan och nu börjar jag göra mig redo att själv ställa mig framför kameran. Det känns som igår som jag och E stod i parken på Merlo och kände oss nervösa inför att det snart var dags att bli föräldrar. Samtidigt tittar jag på bilderna och känner att jag är en helt annan person nu än då.

 

Tesen

4 november 2014 13:12

Och jag är livrädd (när jag väl tillåter mig att drömma mig iväg så långt bort) att det blir en "vanlig" förlossning. Jag är ju "van" det ovanliga. Haha!
Hur som än haver, rädslor eller inte, så kommer dom ju ut på ett eller annat sätt ❤️
Tycker det låter som en perfekt present! Så himla söt :)
Kram

EVL

5 november 2014 09:11

Jag tror att när man kommit så långt att det är dags (och man är såå less) då infinner sig ett lugn. Så blir det säkert för dig med. Kanske känner man sig inte lugn men innerst inne är nog kroppen redo :)
Kram!

 

Åren går

4 november 2014 23:45

Snart är jag klar med min förlossningsberättelse. Så får du en till att läsa. :-)

http://Arengar.wordpress.com

EVL

5 november 2014 08:51

Härligt, jag har längtat efter den :)!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag gick tre dagar över tiden med de andra barnen så jag var nog inställd på att gå över även denna gång. Fastän kroppen testat mig lite då och då i flera veckor innan bf. Jag sa rätt ofta "Nä den här bäbisen kommer att komma tidigare" men bf närmade...

Precis som när jag var höggravid med Elvis så kände jag mig aldrig riktigt färdig med att vara gravid. Jag ville hålla kvar vid tiden så mycket som det bara gick och hade nästan ångest över att det snart skulle vara över. Visst var det jobbigt. Det v...

Jag vaknar till på morgonen av att E ska gå upp. Upptäcker att Elvis ligger vid mina fötter och hans varma små ben trycker sig mot min rygg. Han är 6, snart 7, men kommer ändå alltid in till antingen oss eller A-V under natten. Måste känna någons vär...

Men HEJ! Har gått en hel graviditet snart utan att skriva ner ett jota. Har också haft ångest över det men med två andra barn och en badrumsrenovering som visade sig ta över halva huset så har inte tiden funnits.   Sommaren kom och gick och magen...

Vecka 12 och livet känns lättare att leva. Jag är lite piggare och mår inte lika galet illa hela tiden. När jag ligger ner känner jag livmodern ungefär 5 cm ovanför blygdbenet. När jag är kissnödig på morgonen trycker livmodern upp urinblåsan eller...