12.30 skulle vi vara på plats i kliniken så för att inte stressa så begav vi oss iväg så tidigt som möjligt. Mamma hämtade barnen för att skjutsa till skola och förskola så direkt efter en massa pussar och kramar satte vi oss i bilen och körde mot ljuset. 

Pga väglaget så tog vi det lugnt. Stannade för att köpa kaffe och fika i Tönnebro. Lyssnade på p3 serie under hela färden. Det var mörkt, varm och mysigt. Väldigt likt hur det kändes sist. Lite som att kastas tillbaka i tiden.

Så redo.

Vi strögick en sväng i centrala Falun tills det var dags att checka in på kliniken. Det var tomt på folk och efter "incheckning" fick vi sitta utanför entrén i korridoren. Efter bara någon minut kom en kvinnlig läkare i full mundering för att hämta mig. Pga pandemin får Emil inte följa med denna gång heller. Vi pussades hejdå och han gick till bilen för att sova lite.

Det var helt tomt på avdelningen. Tydligen var jag sist ut för dagen. Jag fick ett hårnät och en sjukhusrock att ta på mig utanpå kläderna. Plockrummet var varmt och mörkt som vanligt och jag fick rabbla mina personuppgifter till embryologen som väntade där inne. Sen fick jag se vår blastocyst på skärmen. 

"Ja det här är er blastocyst. Och ni har ju 7 kvar i frysen då. Den här har en del kvar att utvecklas" sa läkaren och jag blev tillfälligt dum i huvudet och frågade inte alls några följdfrågor. Nu såhär efteråt vill jag ju såklart veta vad det betyder. Är det dåligt? Hade den inte kommit så långt som de ville? Är den av sämre kvalité? Inget frågade jag. Jag bara fotade och skickade till Emil.

Efter detta var det dags för stolen - sättas fast med den där mysiga grejen som låser livmodertappen och så tvätten med bomullstopsen. Läkaren kollade med ultraljud och kunde konstatera att jag ägglossat fint från vänster äggstock *YEY* och slemhinnan var tjock och fin. Hon pratade om våra blastocyster i frysen och sa "ja du hinner ju få flera barn om du vill". Jag berättade lite om A-V och Elvis, att de var gjorda där och att de är från samma plock. Hon log och sa "ja jag vet jag läste på om dig innan". 

Mm detta blir isåfall tredje och sista barnet sa jag och skrattade till. Det lät så märkligt att säga det. Tredje barnet. 

Läkaren satte dit katetern i livmodertappen och ropade "nu är vi redo" varpå embryoligen och kom ut en en spruta med en liten hängande plastslang. Där i låg vår blastocyst. Gud så skumt det är alltså. Läkaren förde upp slangen i katetern och jag kände hur det stack till några gånger i livmodern. Ett VUL efteråt konstaterade att den låg jättefint. En liten cirkel strax ovanför slemhinnan.

Efter det var det hopp ner ur stolen och av med alla kläder. Jag fick träffa en barnmorska som gav mig ett graviditetstest och ett testdatum - 10 december. Hon visade mig in till ett rum som jag direkt kände igen som det rum jag låg i när jag fick droppet efter vårt frysförsök som resulterade i Elvis. Hon satte nålen och sen var det bara att ligga där nån timme medans droppet sakta gick in i kroppen.

Fort var det gjort och jag kunde bege mig ut mot Emil. Klockan var bara runt 13.30 så vi bestämde oss för att köra hemåt direkt medans det var ljust. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag gick tre dagar över tiden med de andra barnen så jag var nog inställd på att gå över även denna gång. Fastän kroppen testat mig lite då och då i flera veckor innan bf. Jag sa rätt ofta "Nä den här bäbisen kommer att komma tidigare" men bf närmade...

Precis som när jag var höggravid med Elvis så kände jag mig aldrig riktigt färdig med att vara gravid. Jag ville hålla kvar vid tiden så mycket som det bara gick och hade nästan ångest över att det snart skulle vara över. Visst var det jobbigt. Det v...

Jag vaknar till på morgonen av att E ska gå upp. Upptäcker att Elvis ligger vid mina fötter och hans varma små ben trycker sig mot min rygg. Han är 6, snart 7, men kommer ändå alltid in till antingen oss eller A-V under natten. Måste känna någons vär...

Men HEJ! Har gått en hel graviditet snart utan att skriva ner ett jota. Har också haft ångest över det men med två andra barn och en badrumsrenovering som visade sig ta över halva huset så har inte tiden funnits.   Sommaren kom och gick och magen...

Vecka 12 och livet känns lättare att leva. Jag är lite piggare och mår inte lika galet illa hela tiden. När jag ligger ner känner jag livmodern ungefär 5 cm ovanför blygdbenet. När jag är kissnödig på morgonen trycker livmodern upp urinblåsan eller...